Sveriges första kvinnliga advokat

Eva Andén blir den första kvinnliga ledamoten av Sveriges advokatsamfund.

Eva Johanna Andén, född 23 april 1886 i Uppsala, död 1970, var en svensk jurist och Sveriges första kvinnliga advokat.

Andén var dotter till köpmannen Heribert Andén och Elin Forssman samt syster till Anders Andén. Efter studentexamen 1906 studerade hon juridik vid Uppsala universitet. Hon hade ett stort intresse för att förbättra barns och kvinnors rättsliga ställning och fick hjälp av sin förebild och på universitetet, docenten i civilrätt Elsa Eschelsson.

Eva Andén var en framgångsrik advokat och ofta anlitad särskilt inom skilsmässor, arv, underhållsbidrag och vårdnadsfrågor. Bland hennes klienter märks Selma Lagerlöf, Barbro Alving och Astrid Lindgren.

Källa: Wikipedia.

Åland och Sverige

Åland önskar sig återförenas med Sverige.

Åland blev en del av Finland när Finland utropade sin självständighet 1917. Samtidigt hade en svensk nationalism vuxit fram på Åland, som svar på den växande finska nationalismen på fastlandet. Från 1917 började befolkningen på Åland att eftersträva en återförening med Sverige, bland annat undertecknade 96,2 procent av Ålands vuxna befolkning en petition 1918 om utträde ur Finland. Finland erbjöd öarna en autonom status inom republiken som alternativ till en total införlivning – ett erbjudande som den åländska befolkningen förkastade. Ärendet fördes till Nationernas förbund som 1921 beslöt att Åland skulle förbli en del av Finland som en autonom region. Finland blev tvunget att garantera befolkningen rätten till det svenska språket, sin inhemska kultur och sina traditioner. Ett internationellt avtal deklarerade samtidigt Åland som en neutral och demilitariserad zon.

Det främsta argumentet för beslutet var Finlands tvåspråkighet: I grundlagen är språken finska och svenska likställda och likvärdiga. I och med det ansågs ålänningarnas rätt tillfredsställd och de utgjorde dessutom en garanti för fortsatt bevarande av svenskan i Finland. En sorg över beslutet levde kvar under första halvan av 1900-talet. Numera har alla tankar på återförening med Sverige övergivits, då de ersatts av en lokalpatriotisk stolthet och insikt om självstyrelsens fördelar.

Källa: Wikipedia.

Avgående talman

Daniel Persson i Tällberg avgår som talman i Sveriges riksdags andra kammare på grund av hälsoskäl.

Daniel Persson föddes den 10 mars 1850 i Laknäs by, Leksands socken, och dog den 23 maj 1918 i Tällberg. Han var en svensk politiker, riksdagsledamot (andra kammaren) från 1891 till sin död, talman i andra kammaren 1918. Daniel Persson var ordförande för Liberala samlingspartiet 1916–18 och för Frisinnade landsföreningen 1917–18.

Källa: Wikipedia.

Finland blir satellitstat

Finland ingår ett avtal med Tyskland som politiskt och ekonomiskt gör landet till en tysk satellitstat.

Satellitstat, satellit, är en stat som formellt är självständig, men som i praktiken är starkt beroende av eller helt behärskas av en angränsande stormakt.

Under kalla kriget användes beteckningen satellitstat flitigt av västmakterna för att beskriva de av kommunistiska partier styrda stater i östblocket som efter 1945 och fram till början av 1990-talet var starkt beroende av Sovjetunionen. Beteckningen användes också i östblocket och av vänsterorienterade grupper för att beskriva de antikommunistiskt styrda stater som var starkt beroende av USA, bland annat Sydvietnam, Sydkorea och Taiwan.

Källa: Wikipedia.

Finlands flygvapen

Finlands flygvapen skapas och antar den blå svastikan som flygvapnets symbol.

Finlands flygvapen är en av Finlands försvarsmakts tre försvarsgrenar samt ett av de äldsta aktiva flygvapnen i världen.

Den svenske greven Eric von Rosen skänkte en Thulin Typ D, en svenskbyggd version av en fransk Morane-Saulnier till det nyligen självständiga Finland. Flygplanet flögs från Umeå den 6 mars 1918 med Nils Kindberg som pilot, och landade på isen utanför Vasa. Greven medföljde som passagerare. Flygplanet blev det finska flygvapnets första flygplan.

Senare anlände ytterligare ett Morane och tre Albatros-N.A.B.-biplan från Sverige. Två av Albatros -flygplanen erhölls som gåvor och ett köptes. Det finska inbördeskriget var i full gång och syftet med flygplanen var att använda dessa som stöd till regeringens truppers, alltså de vitas krigsoperationer. Flygplanen visade sig dock inte passa för krigets karaktär. Det fanns inga finländska piloter, utan piloterna och mekanikerna kom från Sverige.

Det självständiga Finlands första flygplats placerades vid Kolho strand. Man förberedde platsen för tre flygplan. Det första flygplanet fördes dit via järnväg den 7 mars 1918. Den 17 mars 1918 lyfte för första gången ett flygplan från isen vid Kolho. Den första krigsoperativa flygningen genomfördes i riktning mot Lyly varvid man erhöll information om de rödas rörelser. När stridigheterna började närma sig Tammerfors flyttades flygstationen först till Orivesi och sedan till Tammerfors vid sjön Kaukajärvi.

Källa: Wikipedia.

Ryssland flyttar sin huvudstad

Efter den ryska revolutionen flyttas den ryska huvudstaden, av strategiska skäl, från Petrograd till Moskva

Petrograd (Sankt Petersburg) grundades av den ryske tsaren Peter den store år 1703, i närheten av den plats där den ryske hjälten Alexander Nevskij år 1240 enligt ryska krönikor hade besegrat en mäktig svensk här, och där den svenska staden och fästningen Nyen, som Peter intagit, nu låg. Staden kallades ursprungligen Petersburg efter grundaren tsar Peter. Först senare tillfogades ett Sankt i överförd syftning på aposteln Petrus.

År 1712 övertog Sankt Petersburg huvudstadsfunktionen från Moskva, och staden förblev säte för den ryska makten fram till 1918 (utom 1728–32), då Moskva i skuggan av den ryska revolutionen och första världskriget åter utsågs till huvudstad.

Staden hette Petrograd mellan 31 augusti 1914 och 24 januari 1924; staden bytte namn när första världskriget hade brutit ut, eftersom man inte ville att huvudstaden skulle ha ett tyskklingande namn när man stred mot tyskarna. Tre dagar efter Lenins död ändrade staden namn till Leningrad.

I juli 1991 återinfördes stadens gamla tyska namn Sankt Petersburg efter en folkomröstning. Det officiella namnet på området kring Sankt Petersburg är dock fortfarande Leningradskaja oblast ("Leningrads län").

Källa: Wikipedia.

Freden i Brest-Litovsk

Freden i Brest-Litovsk sluts mellan Tyskland och Ryssland, vilket avslutar första världskriget på östfronten.

Freden i Brest-Litovsk var det första fredsfördraget i första världskriget och slöts i Brest-Litovsk den 3 mars 1918 mellan Ryska SFSR på ena sidan och centralmakterna - Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Osmanska riket på den andra.

Den främsta orsaken till Rysslands sammanbrott var missnöjet med tsarregimen som kulminerade i revolutionen 1917. En av punkterna på Lenins agenda var att så fort som möjligt avsluta kriget med Tyskland för att på så sätt få möjlighet att genomföra revolutionen i lugn och ro inom landet.

Ända sedan Brusilovoffensiven ebbat ut 1916 hade ryssarna drivits på flykten. Den ryska staten kunde i teorin mobilisera över 20 miljoner man till kriget, men det fanns knappt pengar till en tiondel. Allteftersom kriget fortskred ökade skulderna, men även utöver värvningskostnader fanns det problem: det fanns inte vapen till alla. Ryssland hade för få vapenfabriker och alltför lite pengar att köpa vapen med, i synnerhet som priserna på de senare hade ökat till följd av krigstillståndet.

Västmakterna, som själva snarare led brist på manskap, var beredda att transportera vapen till Ryssland för att öka pressen på Tyskland. Det fanns emellertid inga lämpliga passagevägar – Bosporen kontrollerades av turkarna och allt land mellan Östersjön och Svarta havet var tyskt eller österrikiskt med undantag av Rumänien, som var neutralt fram till augusti 1916, då landet trädde in i kriget på ententens – västmakternas – sida. Emellertid föll Rumänien i december samma år och blev därefter ockuperat av centralmakterna – Tyskland och Österrike-Ungern. Inte heller Ishavet var någon lämplig passageväg och i Östersjön vakade Tysklands mäktiga kejserliga högsjöflotta.

I utbyte mot fred på östfronten gav Ryssland upp Finland, Polen, Ukraina, Vitryssland och Baltikum, motsvarande hälften av sina europeiska territorier och med detta cirka 75 % av sina tunga industrier, samt landet söder om Kaukasus (Transkaukasus, nuvarande Armenien, Azerbajdzjan och Georgien). Ryssland blev också skyldigt ett krigsskadestånd på 6 miljarder guldmark.

Källa: Wikipedia.