Finlands flygvapen är en av Finlands försvarsmakts tre försvarsgrenar samt ett av de äldsta aktiva flygvapnen i världen.
Den svenske greven Eric von Rosen skänkte en Thulin Typ D, en svenskbyggd version av en fransk Morane-Saulnier till det nyligen självständiga Finland. Flygplanet flögs från Umeå den 6 mars 1918 med Nils Kindberg som pilot, och landade på isen utanför Vasa. Greven medföljde som passagerare. Flygplanet blev det finska flygvapnets första flygplan.
Senare anlände ytterligare ett Morane och tre Albatros-N.A.B.-biplan från Sverige. Två av Albatros -flygplanen erhölls som gåvor och ett köptes. Det finska inbördeskriget var i full gång och syftet med flygplanen var att använda dessa som stöd till regeringens truppers, alltså de vitas krigsoperationer. Flygplanen visade sig dock inte passa för krigets karaktär. Det fanns inga finländska piloter, utan piloterna och mekanikerna kom från Sverige.
Det självständiga Finlands första flygplats placerades vid Kolho strand. Man förberedde platsen för tre flygplan. Det första flygplanet fördes dit via järnväg den 7 mars 1918. Den 17 mars 1918 lyfte för första gången ett flygplan från isen vid Kolho. Den första krigsoperativa flygningen genomfördes i riktning mot Lyly varvid man erhöll information om de rödas rörelser. När stridigheterna började närma sig Tammerfors flyttades flygstationen först till Orivesi och sedan till Tammerfors vid sjön Kaukajärvi.
Källa: Wikipedia.