Februari 1925 blev en dramatisk månad, där både stora och små händelser skakade om Sverige – från rättssalar till riksdagar, från iskalla hav till glittrande filmkontrakt.
Månaden började med ett eko från det förflutna. Den 2 februari drog författaren Are Waerland uppmärksamhet till sig när han i rätten i Uppsala anklagade läkaren dr Dahlén vid Löwenströmska lasarettet för att ha begått det gamla Hammarbymordet 1913 – ett fall som redan då väckt stor uppmärksamhet.
Redan dagen därpå, den 3 februari, avslöjades stora falsarier i virkesaffärer i Vilhelmina. Flera trävarubolag hade blivit lurade, och nyheten spred sig snabbt i skogsnäringens Sverige.
Den 9 februari slog tragedin till vid Harstena i Östergötlands skärgård. Det lettiska motorfartyget Kastütis gick på grund och sjönk – hela besättningen på sex man omkom i det iskalla vattnet.
Men allt var inte mörker. Den 13 februari avtäcktes Carl Milles Sten Sture-monument på Kronåsen utanför Uppsala – en pampig hyllning till svensk historia och konst.
Dagen därpå, den 14 februari, hände två saker på helt olika håll i världen. I Tyskland tilläts NSDAP (nazistpartiet) återigen att verka, efter att ha varit förbjudet sedan Hitlerkuppen två år tidigare. Samma dag beslutade Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) att införa en masslockout mot 130 000 arbetare, vilket skapade oro i hela landet.
Den 17 februari försökte regeringen dämpa konflikten genom att tillsätta en medlingskommission, medan riksdagen den 18 februari efter lång debatt röstade igenom en lagändring som innebar öppen omröstning i kammaren – ett steg mot större politisk insyn.
Den 21 februari avslog riksdagen ett förslag om rusdrycksförbud – en het fråga på 1920-talet, när nykterhetsrörelsen var stark.
Några dagar senare, den 23 februari, lugnade SAF situationen något genom att skjuta upp lockouten till mars. Samma dag tog svensk film ett stort kliv ut i världen: regissören Mauritz Stiller och skådespelerskan Greta Garbo skrev kontrakt med Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood. Ingen kunde ana hur legendariska de båda skulle bli.
Den 24 februari blossade ett kurdiskt uppror i Turkiet, samtidigt som en livlig svensk debatt handlade om något helt annat – ska Sverige införa högertrafik? Frågan väcktes av Svenska Motorcykelförbundets generalsekreterare, men det dröjde hela 42 år innan den faktiskt blev verklighet.
Mot månadens slut, den 26 februari, presenterade två svenska ingenjörer – Carl Munters och Baltzar von Platen – en uppfinning som skulle förändra hushållen: en ny typ av kylmaskin. Den skulle snart bli en världssuccé genom företaget Elektrolux.
Dagen därpå, den 27 februari, öppnades den nya fasta bron mellan Värtan och Lidingö för trafik, samtidigt som nazistpartiet (NSDAP) åter bildades officiellt i München.
Och slutligen, den 28 februari, fattades två beslut i riksdagen som båda speglade sin tid.
Förslaget om lika lön för kvinnor i statlig tjänst avslogs – kvinnorna fick visserligen ett ålderstillägg, men fortfarande lägre än männens. Samma dag lade regeringen fram sin stora försvarsproposition, som innebar kraftiga nedskärningar i militären. Det blev starten på Sveriges omfattande nedrustning under mellankrigstiden.
Februari 1925 blev därmed en månad av kontraster – mellan framsteg och bakslag, mellan tekniska under och social oro, mellan kylmaskiner och kalla vindar i politiken.
Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)