Spanska sjukan, också kallad spanskan, var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av och strax efter första världskriget. Dess ursprung är okänt. De flesta dödsoffren var unga vuxna, vilka i övrigt var vid god hälsa. I normala influensaepidemier är det istället barn, gamla och personer med försvagat immunförsvar som drabbas hårdast.
I Sverige, vars population vid den här tidpunken bestod av knappt 6 miljoner människor, dog 37 573 personer i influensan under åren 1918–1920 enligt den officiella statistiken. Till det ska läggas ytterligare något tusental där dödsorsaken sannolikt var influensa.
Då den svenska epidemin kulminerade under oktober och november 1918, hade det månadsvisa dödstalet (omräknat till årsbasis) stigit från det normala på ungefär 15 per 1.000 invånare till 35 per 1.000. Spanska sjukan dödade ungefär 2 % av de diagnosticerade fallen i Sverige. Hårdast drabbat var Norrland, främst inlandet, där till exempel Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige med cirka 3 procent av kommuninvånarna.
Källa: Wikipedia.