December 1925 – Nobel, nyår och tekniska framsteg

December 1925 avslutade året med stora internationella händelser, kultur och tekniska nyheter.

Månaden inleddes den 1 december med att Locarnopakten undertecknades i London, ett avtal som skulle garantera fred och stabila gränser i Europa. Samma dag öppnades Paul U. Bergströms nya varuhusbyggnad vid Hötorget i Stockholm, ett modernt landmärke för stadens handel.

Den 2 december invigdes den nya statsbanedelen mellan Forsmo och Hoting, vilket underlättade resor och transporter längs Norra stambanan och Inlandsbanan.

Den 10 december blev ett Nobelbesked uppmärksammat världen över: Manne Siegbahn fick Nobelpriset i fysik för sina upptäckter om röntgenspektra, och samma dag delade Storbritanniens utrikesminister Austen Chamberlain och USA:s vicepresident Charles Dawes Nobels fredspris. Samtidigt valdes premiärministern och diktatorn Riza Khan Pahlavi till konung i Persien, vilket markerade en ny era i landet.

I Sverige tog regeringen initiativ till sociala reformer: den 11 december tillsattes en 15-mannakommitté för att utreda arbetslöshetsförsäkring.

Ny teknik och transport framträdde den 12 december, då det första motell öppnades i San Luis Obispo, Kalifornien. Den 16 december invigdes ostkustbanedelen Njurunda–Sundsvall–Härnösand, vilket förbättrade järnvägsförbindelserna ytterligare.

Eldsvådor fortsatte att orsaka skador: den 17 december förstördes sex byggnader i Kramfors municipalsamhälle, inklusive ett par av samhällets större byggnader.

Internationellt präglades Sovjetunionen av stora förändringar: den 18 december beslutade Stalins initiativ på kommunistpartiets 14:e kongress att omvandla Sovjet från jordbruks- till industrisamhälle.

Kultur och film hade sina höjdpunkter: den 23 december hade Sergej Eisensteins film Pansarkryssaren Potemkin premiär i Moskva. Men naturen kunde också vara hård: den 24 december rapporterades bogserbåten Saturnus försvunnen på Bottenhavet, med hela besättningen på 10 man antagen omkomna.

I Stockholm invigdes den 25 december PUB:s varuhus, och den 26 december invigde Sigurd Lewerentz Uppståndelsekapellet på Skogskyrkogården – en arkitektonisk pärla som skulle bli berömd i hela världen.

Året avslutades den 31 december på Skansen med Nyårsklockan, läst av skådespelaren Uno Henning, och med en glädjande notering: under AB Radiotjänsts första verksamhetsår hade totalt 126 000 radiolicenser lösts, vilket gav intäkter på 1 512 000 kronor.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

November 1925 – Bränder, konst och diplomati

November 1925 var en månad fylld av dramatik, kulturella framsteg och internationella händelser.

Månaden inleddes den 6 november med en eldsvåda på Carnegieska sockerbruket i Göteborg, som orsakade stora materiella skador. Några dagar senare, den 8 november, lade Svenska Amerika Liniens M/S Gripsholm till i Göteborg efter sin jungfruresa från varvet i Newcastle. Skeppet var svenska handelsflottans största fartyg vid den tiden.

Tragedier fortsatte att märka månaden. Den 9 november förstördes åtta byggnader i Svartöstadens municipalsamhälle utanför Luleå i en brand, och samma dag bildades NSDAP:s skyddstrupper, SS, i Tyskland – ett steg som kom att få långtgående konsekvenser.

Politiken var också i fokus: den 12 november genomförde general Feng Yuxiang en statskupp i Republiken Kina, medan Lidingö köping den 13 november fick stadsrättigheter, vilket gjorde Lidingö till Sveriges 112:e stad från och med 1926.

Konstvärlden tog stora kliv framåt när den 14 november den första kollektivutställningen av surrealistiska verk öppnades, med verk av bland andra Hans Arp, Joan Miró och Pablo Picasso.

I Sverige utsågs den 15 november Per Albin Hansson till tillförordnad partiordförande för Socialdemokraterna, samtidigt som diplomatiska framsteg gjordes den 25 november, då Sverige och Norge undertecknade en konvention om fredligt avgörande av tvister.

Olyckor och dramatiska händelser fortsatte: den 27 november gick en lotsbåt från Bremö utanför Sundsvall av okänd anledning till botten, och de tre lotsarna ombord omkom. Den 28 november hade radioprogrammet Grand Ole Opry premiär i Nashville, Tennessee, och markerade starten för ett av de mest långlivade och ikoniska programmen i amerikansk radiohistoria.

Månaden avslutades den 29 november med att Svenska Tändsticks AB fick tändsticksmonopol i Peru, och att Svenska Dagbladets guldmedalj, den så kallade bragdmedaljen, delades ut för första gången. Löparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson blev årets svenska idrottare och mottog den nyinstiftade medaljen.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Oktober 1925 – Politik, brott och tekniska framsteg

Oktober 1925 präglades av både politiska händelser, tragiska brott och tekniska nyheter världen över.

Månaden började den 2 oktober med de första dubbeldäckade bussarna i London som sattes i trafik – en symbol för modernisering av kollektivtrafiken. Samma dag utkom den första svenska fascisttidningen Nationen, med en tydlig antisemitisk profil. Upplagan var på 6 000 exemplar, och tidningen hade grundats av bondeledaren Elof Eriksson.

Sporten gav glädje: den 4 oktober satte Sten-Pelle Pettersson från Sverige nytt världsrekord på 400 meter häck med tiden 53,8 sekunder vid tävlingar i Paris.

Men månaden innehöll också tragedier. Den 9 oktober blev handelsidkerskan Anna Lang rånmördad i sin butik nära Grimslöv utanför Växjö, och polisen lyckades inte gripa gärningsmannen under året.

Internationellt var det fortsatt oroligt: mellan den 12 och 23 oktober skickade USA soldater till Panama för att skydda amerikanska intressen under strejker och upplopp. Samtidigt hölls en tävling i Stockholm för konserthusets invigning, där Kurt Atterberg vann första och tredje pris i kompositionsklassen.

I Stockholm fick den 16 oktober taxameterförsedda hyrverksbilar rätt att ta upp passagerare på gatan genom ett regeringsbeslut. Samma dag skrev Belgien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien under Locarnoavtalet, och lovade att hålla fred med varandra – ett hoppfullt steg mot stabilitet i Europa.

Militära konflikter fortsatte dock att märkas. Den 18 oktober bombade den franska flottan Damaskus för att slå ned ett drusiskt uppror i Syrien. Den 21 oktober konstituerades föreningen Riksmusei vänner i Sverige, samtidigt som den fotoelektriska cellen presenterades på The Electric Show i New York. Oroligheter på Balkan utbröt när grekiska trupper ryckte in på bulgariskt område vid Petritji. Den 26 oktober beslutade NF:s råd i Paris att beordra både Bulgarien och Grekland att dra tillbaka sina trupper inom 60 timmar.

Månaden avslutades dramatiskt den 31 oktober. Den persiske shahen och hans dynasti avsattes av parlamentet, och premiärministern Rhiza Khan övertog regeringsmakten. Samma dag bröt inbördeskrig ut i Kina, vilket markerade starten på en turbulent period i landet.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

September 1925 – Idrott, tragedier och kultur

September 1925 präglades av både triumfer, olyckor och kulturella framsteg.

Månaden inleddes den 10 september med en idrottslig prestation: Arne Borg satte nytt världsrekord i simning på 500 meter vid tävlingar i Stockholm med tiden 6:08,4. Men glädjen blandades med sorg; den 11 september omkom fyra personer i en eldsvåda i en mjölnarbostad i Frykfors nära Karlstad.

Den 14 september grundades Sveriges kvinnliga idrottsförbund (SKI) i Göteborg, ett viktigt steg för kvinnors organisering och deltagande i idrott.

Hjältedåd och tragedi kantade den 17 september, då stationsmästaren vid Knivsta station, E.B. Christofferson, räddade två kvinnor från att bli överkörda av ett tåg – men han föll själv under tåget och miste livet.

Politiken präglades av förändring: den 19 september godkände Höglundskommunisternas kongress i Stockholm ett förslag om återinträde i Socialdemokraterna, vilket markerade en återgång till större politisk enighet.

Sociala framsteg syntes den 22 september, då Blomsterfondens första hus för gamla invigdes i Stockholm. Byggnaden innehöll 69 lägenheter för omkring 100 äldre, ett tidigt exempel på modern äldreomsorg.

Månaden innehöll även tragiska brott, som den 23 september då taxichauffören Karl Hugo Svensson rånmördades nära Nacka.

Kultur och utbildning firade framgångar: den 25 september invaldes författaren Bo Bergman som medlem i Svenska Akademien, och den 28 september hade Charlie Chaplins film Guldfeber premiär i Stockholm.

Ekonomi och försvar fortsatte att utvecklas: den 27 september inleddes stora fältövningar i Östergötland, och den 29 september nåddes en överenskommelse om att Svenska Handelsbanken skulle överta Mälarbanken. Den 30 september infördes nya utrikesporton i Sverige, där grundpriset för brevportot sänktes från 30 till 25 öre – en förändring som gjorde det billigare att kommunicera med världen utanför.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Augusti 1925 – Världsrekord, kyrkomöten och eldsvådor

Augusti 1925 blev en månad fylld av både framsteg, naturkrafter och tragiska olyckor.

Månaden började den 3 augusti med en demonstration av den nya djupleden i Mälaren, där farlederna rensats upp för större fartyg. Det var ett tekniskt framsteg som skulle underlätta sjöfarten i flera år framöver.

Den 5 augusti inleddes det sjätte kyrkliga fredsmötet i Stockholm, och samma dag vände de sista amerikanska soldaterna som landsteg i Nicaragua 1912 hem igen – en symbol för förändrade internationella relationer.

Den 8 augusti höll Ku Klux Klan sin första nationella kongress i Washington med över 40 000 deltagare, en påminnelse om de rasistiska krafter som fortfarande präglade USA.

Sporten hade sina triumfer: den 12 augusti satte simmaren Arne Borg nytt världsrekord på 1000 meter vid tävlingar i Göteborg med tiden 21:41,3. Samma dag slöt Tyskland och Sverige avtal om skiljedoms- och lufttrafikfördrag, som skulle reglera internationella relationer och flygtrafik.

Tragiska olyckor inträffade också. Den 14 augusti avled två personer i Stockholm på grund av cyanväteförgiftning i samband med rökning från bredvidliggande lägenheter.

Kyrkliga framsteg fortsatte den 19 augusti, då ärkebiskop Nathan Söderblom initierade ett stort ekumeniskt möte i Stockholm, med kyrkor från hela världen, utom den katolska. Samma dag inträffade en explosionsolycka i filmstaden Råsunda, där två personer miste livet.

Den 20 augusti avslutades gasverksstrejken i Kalmar, med en uppgörelse som i stort motsvarade stadens ursprungliga erbjudande. Kort därefter, den 21 augusti, besökte kungaparet Gustaf V och drottning Victoria Helsingfors på statsbesök – en symbol för nordiskt samarbete.

Naturens krafter visade sin styrka igen den 26 augusti, då Limhamns snickerifabrik och dess stora virkeslager brann ner, och hela samhället hotades av elden. Och på Spetsbergen, den 28 augusti, var eldhärden i Sveagruvan äntligen fullständigt under vatten, vilket satte punkt för kolbrytningen fram till våren 1926.

Månaden avslutades den 30 augusti, då det ekumeniska mötet i Stockholm avslutades – en händelse som markerade kyrklig enighet och diplomatiska framsteg i en tid av stora förändringar.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Juli 1925 – Bränder, böcker och nya tekniska under

Juli 1925 blev en het månad, både i bokstavlig och bildlig mening. Sverige och världen präglades av naturkrafter, kulturhändelser och tekniska framsteg.

Månaden började den 2 juli med en viktig satsning på radio i Sverige, när den nya stora radiostationen i Grimeton nära Varberg invigdes. Några dagar senare, den 4 juli, visade Suzanne Lenglen från Frankrike sin dominans i tennis genom att vinna Wimbledonmästerskapens damsingel för sjätte gången.

Hollywoods framtida stjärna Greta Garbo anlände till New York den 5 juli med båt – en resa som skulle markera starten på hennes amerikanska filmkarriär.

Samtidigt drabbades Stockholm den 7 juli av ett våldsamt åskväder, med den största nederbörden på 20 år och omfattande översvämningar.

Den 10 juli startade Sovjetunionens officiella nyhetsbyrå TASS, och i USA inleddes den uppmärksammade Scopes-processen i Dayton, Tennessee, där läraren John Scopes åtalades för att ha undervisat om evolution – ett rättsfall som skulle diskuteras världen över.

Industrin hade också sina olyckor: den 11 juli exploderade en elektrisk smältugn vid Domnarvets Jernverk, och fyra arbetare miste livet.

Internationellt skedde flera betydande händelser: den 14 juli undertecknades gränsfördragen mellan Frankrike och Tyskland, och den 18 juli publicerade Adolf Hitler första bandet av Mein Kampf. Samma dag härjade en stor eldsvåda på Hisingen i Göteborg, som förstörde brädgårdar och oljeupplag för omkring 4 miljoner kronor.

I Sverige invigdes den 20 juli en ny landsvägsbro vid Leksand, en av landets största med sina 225 meter i längd och 8 meter i bredd. Tre dagar senare, den 23 juli, provkördes en ny typ av motortorpedbåt från engelska flottan i Stockholms skärgård, med en imponerande toppfart på 41 knop.

Tragedier och olyckor fortsatte att prägla månaden. Den 24 juli omkom skeppsredaren Dan Broström i en bilolycka söder om Halmstad, och samma dag ledde den svåra torkan till omfattande skogsbränder på flera håll i Sverige.

Den 26 juli inträffade två tragiska händelser: tio ungdomar drunknade vid en seglingsolycka i Kalmarsund, och en strejk vid Kalmar gasverk väckte stor uppmärksamhet i landet.

Månaden avslutades den 31 juli med ett internationellt tecken på förändring: den fransk-belgiska ockupationen av Ruhrområdet upphörde, vilket satte punkt för en spänd period i Tysklands efterkrigstid.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Juni 1925 – Bränder, flygdrömmar och politiska beslut

Juni 1925 blev en månad fylld av dramatik, tekniska framsteg och politiska vägval – både i Sverige och ute i världen.

Månaden började nattsvart för vissa, när dynamitarden Chr. Olsen försökte bryta sig ut ur sin cell på Långholmen den 1 juni – men upptäcktes av vaktmanskapet innan han hann över muren. Bara två dagar senare, den 3 juni, brann tre stora förrådsbyggnader vid trämassefabriken i Iggesund ner och orsakade stora materiella förluster.

Men det fanns ljusglimtar också. Den 5 juni invigdes flyglinjen Stockholm–Danzig, vilket öppnade nya möjligheter för resor och handel. Och den 6 juni grundades bilföretaget Chrysler i USA, när Walter P. Chrysler omorganiserade Maxwell Motor Company till Chrysler Corporation – ett företag som snart skulle bli en jättestor aktör i bilvärlden.

Sport och kultur fyllde också nyheterna. Den 7 juni avslutades den första allsvenskan i fotboll, och GAIS från Göteborg stod som segrare.

Mitt i månaden, den 12 juni, kom både rättvisa och politik i fokus. Hovrätten fastställde domen i målet mellan Are Wærland och dr Dahlén, vilket innebar tre månaders fängelse och 10 000 kronor i skadestånd för Wærland. Samma dag fattade riksdagen beslut om Försvarsbeslutet 1925, en historisk reform som skulle omforma Sveriges försvar under kommande år.

Den 14 juni märktes även vardagslivet: priset på is steg på grund av den milda vintern, och i sportens värld slogs Sverige ut ur Davis Cup efter förlust mot Nederländerna med 5–0.

Äventyren fortsatte i norr. Roald Amundsen återvände till Spetsbergen den 18 juni, efter en misslyckad nordpolsflygning.

Internationellt var det både diplomati och oro. Den 19 juni anlände finske presidenten Relander till Stockholm på officiellt besök, samtidigt som den första svenska avelsdjursutställningen öppnade i huvudstaden. Men oroligheterna i Kina förvärrades – en generalstrejk bröt ut i Kanton. Dagen därpå avslutades vapenhandelskonferensen i Genève med en ny konvention om kontroll av internationell vapenhandel.

Mellan dramatiska och ovanliga nyheter noterades den 23 juni en riktig spektakulär kupp: en bankkassör i Tidaholm flydde utomlands med 95 000 kronor – men greps i Marocko och återfördes för rättegång. Samma månad, den 24 juni, ingrep brittiska trupper i Kanton mot demonstranter.

Sommaren bjöd också på tekniska experiment. Rotorfartyget Buckau anlände till Stockholm den 27 juni som en reklamattraktion, men gjorde ingen större succé.

Månaden avslutades tragiskt den 30 juni, när Svenska teatern i Stockholm brann ned till grunden, ett stort kulturarv gick upp i rök, men minnet av dess föreställningar och konstnärliga betydelse levde vidare.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Maj 1925 – Nedrustning, ny teknik och oroligheter i världen

Maj 1925 blev en månad fylld av både förändring och motsättningar.

Redan den 1 maj blossade en lönekonflikt upp vid Stripa gruva, trots att ett nytt riksavtal för gruvdrift just hade slutits. Gruvarbetarna fortsatte strejken eftersom de ansåg villkoren otillräckliga. Samma dag blev Cypern officiellt en brittisk koloni.

Den 4 maj deltog Sverige i en internationell konferens i Genève som behandlade handeln med vapen och ammunition – ett viktigt steg i det pågående arbetet för fred och kontroll av rustningar efter första världskriget.

Den 8 maj utnämndes Ernst Wigforss till finansminister i den socialdemokratiska regeringen, och två dagar senare, den 10 maj, inträffade en tragisk sjöolycka utanför Sandhammaren. Skonaren Orion från Skillinge kolliderade med en tysk ångare och gick till botten – tre män miste livet.

Den 11 maj firades Paul von Hindenburgs intåg i Berlin efter att han valts till Tysklands president. Dagen därpå bröt en brand ut i Sveagruvan på Spetsbergen, en eld som var svår att bekämpa på grund av brist på vatten.

Den 15 maj invigdes flyglinjen Malmö–Amsterdam, och den 16 maj debuterade Sverige i International Lawn Tennis Challenge (nuvarande Davis Cup) med en seger mot Schweiz, 3–2.

Den 20 maj invigdes den nya Lidingöbron, och två dagar senare, den 22 maj, avtäcktes Carl Milles staty av Gustav Vasa på Nordiska museet i Stockholm.

Den 26 maj tog riksdagen ett historiskt beslut: nedrustningsförslaget godkändes. Det innebar att 17 förband drogs in, utbildningstiden kortades från 165 till 90 dagar, och Flygvapnet blev en egen vapengren. Samma dag omkom sex män när skonerten Hans av Halmstad sprängdes av en mina söder om Gotska Sandön.

Den 27 maj antogs en ny lag om samvetsömma värnpliktiga, som tillät militärvägran av etiska skäl – en ovanligt modern reform för sin tid.

Månaden avslutades med både firande och oroligheter: den 30 maj invigdes Göteborgs nya posthus, medan studenter i Shanghai demonstrerade mot brittisk närvaro och besköts av polis – något som utlöste omfattande oroligheter i Kina.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

April 1925 - Stora äventyr, förödande brand och telefonförbindelser

Våren 1925 blev dramatisk och händelserik både i Sverige och ute i världen.

Den 7 april drabbades Mölndal av en förödande brand när Götafors bomullsspinneri brann ner — skadorna uppgick till hela en miljon kronor.

Några dagar senare, den 13 april, slog Elisabeth Tamm upp portarna till den oberoende kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad i Södermanland. Syftet var att ge kvinnor möjlighet till utbildning och att väcka deras samhällsengagemang — en milstolpe i svensk kvinnokamp.

Den 14 april skapade ”Tyske Karl”, en ökänd internationell tjuv, stora rubriker då han rymde från rannsakningsfängelset i Stockholm genom att kasta sig över muren — men redan dagen efter greps han på nytt.

Samtidigt pågick stora äventyr längre norrut: Roald Amundsens nordpolsexpedition anlände till Spetsbergen för att påbörja sina förberedelser mot Arktis.

Den 16 april skakades världen av ett blodigt attentat i Sofia, Bulgarien, där 200 människor miste livet när kommunister försökte döda landets kung — utan att lyckas.

I Sverige togs tekniken ännu ett steg framåt när telefonförbindelser upprättades mellan Stockholm och Wien samt Stockholm och Prag.

Mot slutet av månaden blev radion ett historiskt verktyg i politiken: den 24 april höll fältmarskalk Paul von Hindenburg ett radiotal inför presidentvalet i Tyskland – den första gången som radion användes som propagandamedium. Dagen därpå vann han valet och blev Tysklands nye president.

Den 25 april drabbades Ulvsunda i Stockholm av en tragisk olycka då cyanväteförgiftning uppstod vid desinfektion av nödbostäder. Ett tjugotal barn insjuknade, och ett av dem avled.

Månadens kulturella ljuspunkt kom den 26 april, när Franz Kafkas roman Processen gavs ut postumt – en bok som långt senare skulle bli en symbol för människans kamp mot det oförklarliga och byråkratiska.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Mars 1925 – när Sverige sörjde, strejkade och drömde om framtiden

Mars 1925 blev en månad av både sorg och framsteg. Landet stod stilla i tystnad, men också i förändring.

Den 1 mars begravdes Hjalmar Branting, Sveriges förre statsminister, i Storkyrkan i Stockholm. Han hade nyligen tvingats avgå av hälsoskäl, och nu tog tusentals människor farväl av en av Sveriges mest betydelsefulla politiker.

Dagen därpå, den 2 mars, försökte medlingskommissionen i den pågående stora arbetskonflikten hitta en lösning, men spänningarna mellan arbetsgivare och arbetare var fortfarande starka.

Den 4 mars svors Charles G. Dawes, känd för Dawesplanen som skulle stabilisera Tysklands ekonomi, in som USA:s vicepresident.

Några dagar senare, den 6 mars, grundades Egyptian Feminist Union – landets första kvinnoorganisation. Det var ännu ett tecken på att kvinnors rättigheter började växa som global rörelse.

Hemma i Sverige, den 7 mars, skänkte Stockholms stads brandstodsbolag 750 000 kronor för att uppföra Östermalms brandstation – ett ståtligt bygge som skulle stå som symbol för modernitet och trygghet.

Den 8 mars blev en riktig märkesdag. Efter långa debatter beslutade riksdagen att införa rätt till borgerlig begravning – ett viktigt steg mot ökad religionsfrihet. Samma dag sändes också något helt nytt: Sven Jerring refererade Vasaloppet direkt i radio, den första direktsändningen utanför studio i svensk historia. Radiolyssnarna kunde för första gången följa loppet i realtid, och Jerring blev snabbt en folkkär röst i etern.

Men allt var inte frid och fröjd. Den 11 mars utbröt strejk vid Stripa gruva, vilket blev början på den omtalade Stripakonflikten – en av 1920-talets största arbetsstrider.

Kulturen fick dock sin glansdag den 14 mars, när Göteborgs nya konstmuseum invigdes av prins Eugen. Byggnaden, inspirerad av antikens tempel, blev en symbol för stadens växande kulturliv.

Ute i världen, den 15 mars, slog turkisk militär ner ett kurdiskt uppror – en påminnelse om hur oroligt många länder fortfarande var efter krigsåren.

Hemma igen, den 16 mars, stod det klart att medlingen i storlockouten misslyckats. Konflikten trappades upp, och bland annat vid Stripa gruva lades arbetet ner. Bara två dagar senare, den 18 mars, meddelade LO att man inte skulle svara med storstrejk – något som troligen hindrade att konflikten blev ännu större.

Den 19 mars kom nyheter från andra sidan Atlanten: en förödande tornado drog fram genom flera delstater i USA, dödade omkring 2 000 människor och ödelade ett 20-tal städer.

Men mot slutet av månaden fanns också ljusare nyheter. Den 23 mars fick de svenska ingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters Polhemsmedaljen för sin banbrytande uppfinning av kylskåpet. Elektrolux hade redan börjat tillverkningen, och företagets VD Axel Wenner-Gren drömde nu om försäljning över hela världen.

Den 25 mars återinvigdes Mariakyrkan i Ystad efter en omfattande restaurering, men bara en dag senare, den 26 mars, drabbades Tranås av en katastrof när AB Möbelindustrikompaniets fabrik brann ner till grunden. Ett 80-tal arbetare blev utan jobb.

Lyckligtvis avslutades månaden i bättre ton. Den 27 mars lyckades medlingskommissionen slutligen få till en uppgörelse i Stripakonflikten, och arbetet återupptogs.
Och den 31 mars beslutade Linköpings stadsfullmäktige att låta Carl Milles Folkungabrunn bli verklighet – ännu ett konstverk som skulle pryda svensk stadsbild under lång tid framöver.

Mars 1925 blev därmed en månad som rymde det mesta – sorg, konflikt, konst och teknik. Ett Sverige i rörelse, där både gamla ideal och nya idéer levde sida vid sida.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Februari 1925 – när stormar blåste både på havet och i politiken

Februari 1925 blev en dramatisk månad, där både stora och små händelser skakade om Sverige – från rättssalar till riksdagar, från iskalla hav till glittrande filmkontrakt.

Månaden började med ett eko från det förflutna. Den 2 februari drog författaren Are Waerland uppmärksamhet till sig när han i rätten i Uppsala anklagade läkaren dr Dahlén vid Löwenströmska lasarettet för att ha begått det gamla Hammarbymordet 1913 – ett fall som redan då väckt stor uppmärksamhet.

Redan dagen därpå, den 3 februari, avslöjades stora falsarier i virkesaffärer i Vilhelmina. Flera trävarubolag hade blivit lurade, och nyheten spred sig snabbt i skogsnäringens Sverige.

Den 9 februari slog tragedin till vid Harstena i Östergötlands skärgård. Det lettiska motorfartyget Kastütis gick på grund och sjönk – hela besättningen på sex man omkom i det iskalla vattnet.

Men allt var inte mörker. Den 13 februari avtäcktes Carl Milles Sten Sture-monument på Kronåsen utanför Uppsala – en pampig hyllning till svensk historia och konst.

Dagen därpå, den 14 februari, hände två saker på helt olika håll i världen. I Tyskland tilläts NSDAP (nazistpartiet) återigen att verka, efter att ha varit förbjudet sedan Hitlerkuppen två år tidigare. Samma dag beslutade Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) att införa en masslockout mot 130 000 arbetare, vilket skapade oro i hela landet.

Den 17 februari försökte regeringen dämpa konflikten genom att tillsätta en medlingskommission, medan riksdagen den 18 februari efter lång debatt röstade igenom en lagändring som innebar öppen omröstning i kammaren – ett steg mot större politisk insyn.

Den 21 februari avslog riksdagen ett förslag om rusdrycksförbud – en het fråga på 1920-talet, när nykterhetsrörelsen var stark.

Några dagar senare, den 23 februari, lugnade SAF situationen något genom att skjuta upp lockouten till mars. Samma dag tog svensk film ett stort kliv ut i världen: regissören Mauritz Stiller och skådespelerskan Greta Garbo skrev kontrakt med Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood. Ingen kunde ana hur legendariska de båda skulle bli.

Den 24 februari blossade ett kurdiskt uppror i Turkiet, samtidigt som en livlig svensk debatt handlade om något helt annat – ska Sverige införa högertrafik? Frågan väcktes av Svenska Motorcykelförbundets generalsekreterare, men det dröjde hela 42 år innan den faktiskt blev verklighet.

Mot månadens slut, den 26 februari, presenterade två svenska ingenjörer – Carl Munters och Baltzar von Platen – en uppfinning som skulle förändra hushållen: en ny typ av kylmaskin. Den skulle snart bli en världssuccé genom företaget Elektrolux.

Dagen därpå, den 27 februari, öppnades den nya fasta bron mellan Värtan och Lidingö för trafik, samtidigt som nazistpartiet (NSDAP) åter bildades officiellt i München.

Och slutligen, den 28 februari, fattades två beslut i riksdagen som båda speglade sin tid.
Förslaget om lika lön för kvinnor i statlig tjänst avslogs – kvinnorna fick visserligen ett ålderstillägg, men fortfarande lägre än männens. Samma dag lade regeringen fram sin stora försvarsproposition, som innebar kraftiga nedskärningar i militären. Det blev starten på Sveriges omfattande nedrustning under mellankrigstiden.

Februari 1925 blev därmed en månad av kontraster – mellan framsteg och bakslag, mellan tekniska under och social oro, mellan kylmaskiner och kalla vindar i politiken.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Januari 1925 – när radion tändes och världen förändrades

Det nya året 1925 började med förändring i luften – både i Sverige och runtom i världen.

Den 1 januari hände flera saker som satte tonen för framtiden. I Detroit rullade den tiomiljonte Forden ut från fabriken – en symbol för bilens segertåg genom 1900-talet. Samma dag, hemma i Sverige, hände något historiskt: Sven Jerring hälsade lyssnarna välkomna till det allra första radioprogrammet från AB Radiotjänst. Det sändes från en liten studio på Malmskillnadsgatan i Stockholm, och det första som hördes i etern var en gudstjänst. En ny era hade börjat – radion var här.
Samma dag bytte även Norges huvudstad namn – Kristiania blev Oslo igen, efter att ha burit sitt “moderna” namn i drygt 50 år.

Den 2 januari började något som många svenskar än i dag känner igen: Postgirot startade sin verksamhet, med bara 700 konton till en början.

I världen utanför gick det åt ett annat håll. Den 3 januari tog Benito Mussolini full kontroll över Italien och utropade sig till diktator – en mörk vändning som skulle forma Europas framtid.
Samma vecka drabbades Skåne av mul- och klövsjuka, vilket ledde till masslakt och oro bland lantbrukare.

Men januari bjöd också på historiska framsteg. Den 5 januari tillträdde Nellie Tayloe Ross som USA:s första kvinnliga guvernör – en milstolpe i amerikansk politik.

Den 7 januari möttes elva europeiska finansministrar i Paris för att fördela inkomsterna från Ruhrockupationen och planera betalningarna enligt Dawesplanen, ett försök att stabilisera Tysklands ekonomi efter första världskriget.

Den 9 januari kom en uppgörelse i den svenska verkstadskonflikten, vilket innebar att arbetsfreden tillfälligt återställdes.

Den 14 januari var händelserik på hemmaplan. Regeringen beslutade att stoppa nödslakt av smittade djur i Skåne – kostnaderna hade blivit för höga – och samma dag startade Sven Jerrings legendariska barnradioprogram “Barnens brevlåda”. Det skulle bli en älskad institution i svensk radio i över 40 år.

Under månaden skickade också USA trupper till Kina för att skydda amerikanska intressen i Shanghai, där oroligheter brutit ut.

Den 18 januari fylldes Malmö med musik när Stiftelsen Malmö Konserthus inledde sin verksamhet med en pampig festkonsert under ledning av Tor Mann.
Bara några dagar senare, den 19 januari, registrerades företaget Albin Hagström – som senare skulle bli känt för sina dragspel och gitarrer världen över.

Den 21 januari utropades den Albanska republiken, medan den svenska politiken tog en dramatisk vändning några dagar senare. Den 24 januari avgick statsminister Hjalmar Branting av hälsoskäl och efterträddes av Rickard Sandler. Samtidigt valdes Per Albin Hansson till ny partiledare för Socialdemokraterna – mannen som senare skulle bli en av Sveriges mest inflytelserika statsministrar.

Den 25 januari återinvigdes Sankt Matteus kyrka i Stockholm efter en omfattande restaurering, och den 26 januari bildades Skandinaviska luftfartsförbundet – ett tidigt steg mot nordiskt flygsamarbete.

Månaden avslutades dramatiskt även i öst. Den 29 januari avsatte Josef Stalin sin rival Leon Trotskij som krigskommissarie i Sovjetunionen – en händelse som på sikt skulle befästa Stalins makt över landet.

Så såg januari 1925 ut – en månad fylld av både tekniska genombrott, politiska skiften och små svenska ögonblick som kom att bli början på nya epoker.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

1925 – ett år då Sverige förändrades

Om man kunde kliva in i Sverige år 1925 skulle man nog känna att något höll på att hända. Samhället var på väg att moderniseras – både tekniskt och socialt – och framtiden kändes ny och spännande.

Det var året då kvinnors rättigheter tog stora steg framåt. Svenska kvinnor fick (med vissa undantag) samma rätt som män till statliga tjänster, och gifta kvinnor fick äntligen behålla sitt svenska medborgarskap även om de gifte sig med en utländsk man. En liten paragrafändring, men med enorm symbolik.

Samma år startade den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad, där kvinnor samlades för att lära sig om politik, samhälle och sina rättigheter – en sorts plantskola för framtidens kvinnliga ledare.

I industrivärlden gick utvecklingen i rasande fart. Elektrolux började tillverka kylskåp, något som då kändes nästan futuristiskt. Och Boliden Gruv-AB grundades – ett företag som skulle komma att spela en stor roll i svensk industrihistoria.

Även i vardagslivet märktes förändringar. Korsord blev en ny och populär sysselsättning, nästan en folksport. Samtidigt började radion göra sitt intåg i hemmen, vilket fick biografägarna på landsorten att oroa sig – tänk om folk hellre stannade hemma och lyssnade på musik än gick på bio?

Men en som såg möjligheterna var Anders Sandrew, som just det året köpte sin första biograf. Det blev startskottet för ett helt biografimperium.

På idrottsfronten delades Svenska Dagbladets guldmedalj ut för allra första gången – till Sten-Pelle Pettersson, som skrev in sig i historien som premiärvinnaren.

Och mitt i allt detta hade Sverige även en märklig gäst: den tyske politikern Hermann Göring, som vårdades på Långbro sjukhus för psykisk ohälsa – långt innan någon anade vilken roll han skulle få i världshistorien.

1925 var kort sagt ett år där framtiden knackade på dörren – med kylskåp, kvinnokamp, korsord och kultur i en härlig blandning av gammalt och nytt.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)