Mars 1925 blev en månad av både sorg och framsteg. Landet stod stilla i tystnad, men också i förändring.
Den 1 mars begravdes Hjalmar Branting, Sveriges förre statsminister, i Storkyrkan i Stockholm. Han hade nyligen tvingats avgå av hälsoskäl, och nu tog tusentals människor farväl av en av Sveriges mest betydelsefulla politiker.
Dagen därpå, den 2 mars, försökte medlingskommissionen i den pågående stora arbetskonflikten hitta en lösning, men spänningarna mellan arbetsgivare och arbetare var fortfarande starka.
Den 4 mars svors Charles G. Dawes, känd för Dawesplanen som skulle stabilisera Tysklands ekonomi, in som USA:s vicepresident.
Några dagar senare, den 6 mars, grundades Egyptian Feminist Union – landets första kvinnoorganisation. Det var ännu ett tecken på att kvinnors rättigheter började växa som global rörelse.
Hemma i Sverige, den 7 mars, skänkte Stockholms stads brandstodsbolag 750 000 kronor för att uppföra Östermalms brandstation – ett ståtligt bygge som skulle stå som symbol för modernitet och trygghet.
Den 8 mars blev en riktig märkesdag. Efter långa debatter beslutade riksdagen att införa rätt till borgerlig begravning – ett viktigt steg mot ökad religionsfrihet. Samma dag sändes också något helt nytt: Sven Jerring refererade Vasaloppet direkt i radio, den första direktsändningen utanför studio i svensk historia. Radiolyssnarna kunde för första gången följa loppet i realtid, och Jerring blev snabbt en folkkär röst i etern.
Men allt var inte frid och fröjd. Den 11 mars utbröt strejk vid Stripa gruva, vilket blev början på den omtalade Stripakonflikten – en av 1920-talets största arbetsstrider.
Kulturen fick dock sin glansdag den 14 mars, när Göteborgs nya konstmuseum invigdes av prins Eugen. Byggnaden, inspirerad av antikens tempel, blev en symbol för stadens växande kulturliv.
Ute i världen, den 15 mars, slog turkisk militär ner ett kurdiskt uppror – en påminnelse om hur oroligt många länder fortfarande var efter krigsåren.
Hemma igen, den 16 mars, stod det klart att medlingen i storlockouten misslyckats. Konflikten trappades upp, och bland annat vid Stripa gruva lades arbetet ner. Bara två dagar senare, den 18 mars, meddelade LO att man inte skulle svara med storstrejk – något som troligen hindrade att konflikten blev ännu större.
Den 19 mars kom nyheter från andra sidan Atlanten: en förödande tornado drog fram genom flera delstater i USA, dödade omkring 2 000 människor och ödelade ett 20-tal städer.
Men mot slutet av månaden fanns också ljusare nyheter. Den 23 mars fick de svenska ingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters Polhemsmedaljen för sin banbrytande uppfinning av kylskåpet. Elektrolux hade redan börjat tillverkningen, och företagets VD Axel Wenner-Gren drömde nu om försäljning över hela världen.
Den 25 mars återinvigdes Mariakyrkan i Ystad efter en omfattande restaurering, men bara en dag senare, den 26 mars, drabbades Tranås av en katastrof när AB Möbelindustrikompaniets fabrik brann ner till grunden. Ett 80-tal arbetare blev utan jobb.
Lyckligtvis avslutades månaden i bättre ton. Den 27 mars lyckades medlingskommissionen slutligen få till en uppgörelse i Stripakonflikten, och arbetet återupptogs.
Och den 31 mars beslutade Linköpings stadsfullmäktige att låta Carl Milles Folkungabrunn bli verklighet – ännu ett konstverk som skulle pryda svensk stadsbild under lång tid framöver.
Mars 1925 blev därmed en månad som rymde det mesta – sorg, konflikt, konst och teknik. Ett Sverige i rörelse, där både gamla ideal och nya idéer levde sida vid sida.
Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)