Mars 1925 – när Sverige sörjde, strejkade och drömde om framtiden

Mars 1925 blev en månad av både sorg och framsteg. Landet stod stilla i tystnad, men också i förändring.

Den 1 mars begravdes Hjalmar Branting, Sveriges förre statsminister, i Storkyrkan i Stockholm. Han hade nyligen tvingats avgå av hälsoskäl, och nu tog tusentals människor farväl av en av Sveriges mest betydelsefulla politiker.

Dagen därpå, den 2 mars, försökte medlingskommissionen i den pågående stora arbetskonflikten hitta en lösning, men spänningarna mellan arbetsgivare och arbetare var fortfarande starka.

Den 4 mars svors Charles G. Dawes, känd för Dawesplanen som skulle stabilisera Tysklands ekonomi, in som USA:s vicepresident.

Några dagar senare, den 6 mars, grundades Egyptian Feminist Union – landets första kvinnoorganisation. Det var ännu ett tecken på att kvinnors rättigheter började växa som global rörelse.

Hemma i Sverige, den 7 mars, skänkte Stockholms stads brandstodsbolag 750 000 kronor för att uppföra Östermalms brandstation – ett ståtligt bygge som skulle stå som symbol för modernitet och trygghet.

Den 8 mars blev en riktig märkesdag. Efter långa debatter beslutade riksdagen att införa rätt till borgerlig begravning – ett viktigt steg mot ökad religionsfrihet. Samma dag sändes också något helt nytt: Sven Jerring refererade Vasaloppet direkt i radio, den första direktsändningen utanför studio i svensk historia. Radiolyssnarna kunde för första gången följa loppet i realtid, och Jerring blev snabbt en folkkär röst i etern.

Men allt var inte frid och fröjd. Den 11 mars utbröt strejk vid Stripa gruva, vilket blev början på den omtalade Stripakonflikten – en av 1920-talets största arbetsstrider.

Kulturen fick dock sin glansdag den 14 mars, när Göteborgs nya konstmuseum invigdes av prins Eugen. Byggnaden, inspirerad av antikens tempel, blev en symbol för stadens växande kulturliv.

Ute i världen, den 15 mars, slog turkisk militär ner ett kurdiskt uppror – en påminnelse om hur oroligt många länder fortfarande var efter krigsåren.

Hemma igen, den 16 mars, stod det klart att medlingen i storlockouten misslyckats. Konflikten trappades upp, och bland annat vid Stripa gruva lades arbetet ner. Bara två dagar senare, den 18 mars, meddelade LO att man inte skulle svara med storstrejk – något som troligen hindrade att konflikten blev ännu större.

Den 19 mars kom nyheter från andra sidan Atlanten: en förödande tornado drog fram genom flera delstater i USA, dödade omkring 2 000 människor och ödelade ett 20-tal städer.

Men mot slutet av månaden fanns också ljusare nyheter. Den 23 mars fick de svenska ingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters Polhemsmedaljen för sin banbrytande uppfinning av kylskåpet. Elektrolux hade redan börjat tillverkningen, och företagets VD Axel Wenner-Gren drömde nu om försäljning över hela världen.

Den 25 mars återinvigdes Mariakyrkan i Ystad efter en omfattande restaurering, men bara en dag senare, den 26 mars, drabbades Tranås av en katastrof när AB Möbelindustrikompaniets fabrik brann ner till grunden. Ett 80-tal arbetare blev utan jobb.

Lyckligtvis avslutades månaden i bättre ton. Den 27 mars lyckades medlingskommissionen slutligen få till en uppgörelse i Stripakonflikten, och arbetet återupptogs.
Och den 31 mars beslutade Linköpings stadsfullmäktige att låta Carl Milles Folkungabrunn bli verklighet – ännu ett konstverk som skulle pryda svensk stadsbild under lång tid framöver.

Mars 1925 blev därmed en månad som rymde det mesta – sorg, konflikt, konst och teknik. Ett Sverige i rörelse, där både gamla ideal och nya idéer levde sida vid sida.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Februari 1925 – när stormar blåste både på havet och i politiken

Februari 1925 blev en dramatisk månad, där både stora och små händelser skakade om Sverige – från rättssalar till riksdagar, från iskalla hav till glittrande filmkontrakt.

Månaden började med ett eko från det förflutna. Den 2 februari drog författaren Are Waerland uppmärksamhet till sig när han i rätten i Uppsala anklagade läkaren dr Dahlén vid Löwenströmska lasarettet för att ha begått det gamla Hammarbymordet 1913 – ett fall som redan då väckt stor uppmärksamhet.

Redan dagen därpå, den 3 februari, avslöjades stora falsarier i virkesaffärer i Vilhelmina. Flera trävarubolag hade blivit lurade, och nyheten spred sig snabbt i skogsnäringens Sverige.

Den 9 februari slog tragedin till vid Harstena i Östergötlands skärgård. Det lettiska motorfartyget Kastütis gick på grund och sjönk – hela besättningen på sex man omkom i det iskalla vattnet.

Men allt var inte mörker. Den 13 februari avtäcktes Carl Milles Sten Sture-monument på Kronåsen utanför Uppsala – en pampig hyllning till svensk historia och konst.

Dagen därpå, den 14 februari, hände två saker på helt olika håll i världen. I Tyskland tilläts NSDAP (nazistpartiet) återigen att verka, efter att ha varit förbjudet sedan Hitlerkuppen två år tidigare. Samma dag beslutade Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) att införa en masslockout mot 130 000 arbetare, vilket skapade oro i hela landet.

Den 17 februari försökte regeringen dämpa konflikten genom att tillsätta en medlingskommission, medan riksdagen den 18 februari efter lång debatt röstade igenom en lagändring som innebar öppen omröstning i kammaren – ett steg mot större politisk insyn.

Den 21 februari avslog riksdagen ett förslag om rusdrycksförbud – en het fråga på 1920-talet, när nykterhetsrörelsen var stark.

Några dagar senare, den 23 februari, lugnade SAF situationen något genom att skjuta upp lockouten till mars. Samma dag tog svensk film ett stort kliv ut i världen: regissören Mauritz Stiller och skådespelerskan Greta Garbo skrev kontrakt med Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood. Ingen kunde ana hur legendariska de båda skulle bli.

Den 24 februari blossade ett kurdiskt uppror i Turkiet, samtidigt som en livlig svensk debatt handlade om något helt annat – ska Sverige införa högertrafik? Frågan väcktes av Svenska Motorcykelförbundets generalsekreterare, men det dröjde hela 42 år innan den faktiskt blev verklighet.

Mot månadens slut, den 26 februari, presenterade två svenska ingenjörer – Carl Munters och Baltzar von Platen – en uppfinning som skulle förändra hushållen: en ny typ av kylmaskin. Den skulle snart bli en världssuccé genom företaget Elektrolux.

Dagen därpå, den 27 februari, öppnades den nya fasta bron mellan Värtan och Lidingö för trafik, samtidigt som nazistpartiet (NSDAP) åter bildades officiellt i München.

Och slutligen, den 28 februari, fattades två beslut i riksdagen som båda speglade sin tid.
Förslaget om lika lön för kvinnor i statlig tjänst avslogs – kvinnorna fick visserligen ett ålderstillägg, men fortfarande lägre än männens. Samma dag lade regeringen fram sin stora försvarsproposition, som innebar kraftiga nedskärningar i militären. Det blev starten på Sveriges omfattande nedrustning under mellankrigstiden.

Februari 1925 blev därmed en månad av kontraster – mellan framsteg och bakslag, mellan tekniska under och social oro, mellan kylmaskiner och kalla vindar i politiken.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Januari 1925 – när radion tändes och världen förändrades

Det nya året 1925 började med förändring i luften – både i Sverige och runtom i världen.

Den 1 januari hände flera saker som satte tonen för framtiden. I Detroit rullade den tiomiljonte Forden ut från fabriken – en symbol för bilens segertåg genom 1900-talet. Samma dag, hemma i Sverige, hände något historiskt: Sven Jerring hälsade lyssnarna välkomna till det allra första radioprogrammet från AB Radiotjänst. Det sändes från en liten studio på Malmskillnadsgatan i Stockholm, och det första som hördes i etern var en gudstjänst. En ny era hade börjat – radion var här.
Samma dag bytte även Norges huvudstad namn – Kristiania blev Oslo igen, efter att ha burit sitt “moderna” namn i drygt 50 år.

Den 2 januari började något som många svenskar än i dag känner igen: Postgirot startade sin verksamhet, med bara 700 konton till en början.

I världen utanför gick det åt ett annat håll. Den 3 januari tog Benito Mussolini full kontroll över Italien och utropade sig till diktator – en mörk vändning som skulle forma Europas framtid.
Samma vecka drabbades Skåne av mul- och klövsjuka, vilket ledde till masslakt och oro bland lantbrukare.

Men januari bjöd också på historiska framsteg. Den 5 januari tillträdde Nellie Tayloe Ross som USA:s första kvinnliga guvernör – en milstolpe i amerikansk politik.

Den 7 januari möttes elva europeiska finansministrar i Paris för att fördela inkomsterna från Ruhrockupationen och planera betalningarna enligt Dawesplanen, ett försök att stabilisera Tysklands ekonomi efter första världskriget.

Den 9 januari kom en uppgörelse i den svenska verkstadskonflikten, vilket innebar att arbetsfreden tillfälligt återställdes.

Den 14 januari var händelserik på hemmaplan. Regeringen beslutade att stoppa nödslakt av smittade djur i Skåne – kostnaderna hade blivit för höga – och samma dag startade Sven Jerrings legendariska barnradioprogram “Barnens brevlåda”. Det skulle bli en älskad institution i svensk radio i över 40 år.

Under månaden skickade också USA trupper till Kina för att skydda amerikanska intressen i Shanghai, där oroligheter brutit ut.

Den 18 januari fylldes Malmö med musik när Stiftelsen Malmö Konserthus inledde sin verksamhet med en pampig festkonsert under ledning av Tor Mann.
Bara några dagar senare, den 19 januari, registrerades företaget Albin Hagström – som senare skulle bli känt för sina dragspel och gitarrer världen över.

Den 21 januari utropades den Albanska republiken, medan den svenska politiken tog en dramatisk vändning några dagar senare. Den 24 januari avgick statsminister Hjalmar Branting av hälsoskäl och efterträddes av Rickard Sandler. Samtidigt valdes Per Albin Hansson till ny partiledare för Socialdemokraterna – mannen som senare skulle bli en av Sveriges mest inflytelserika statsministrar.

Den 25 januari återinvigdes Sankt Matteus kyrka i Stockholm efter en omfattande restaurering, och den 26 januari bildades Skandinaviska luftfartsförbundet – ett tidigt steg mot nordiskt flygsamarbete.

Månaden avslutades dramatiskt även i öst. Den 29 januari avsatte Josef Stalin sin rival Leon Trotskij som krigskommissarie i Sovjetunionen – en händelse som på sikt skulle befästa Stalins makt över landet.

Så såg januari 1925 ut – en månad fylld av både tekniska genombrott, politiska skiften och små svenska ögonblick som kom att bli början på nya epoker.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

1925 – ett år då Sverige förändrades

Om man kunde kliva in i Sverige år 1925 skulle man nog känna att något höll på att hända. Samhället var på väg att moderniseras – både tekniskt och socialt – och framtiden kändes ny och spännande.

Det var året då kvinnors rättigheter tog stora steg framåt. Svenska kvinnor fick (med vissa undantag) samma rätt som män till statliga tjänster, och gifta kvinnor fick äntligen behålla sitt svenska medborgarskap även om de gifte sig med en utländsk man. En liten paragrafändring, men med enorm symbolik.

Samma år startade den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad, där kvinnor samlades för att lära sig om politik, samhälle och sina rättigheter – en sorts plantskola för framtidens kvinnliga ledare.

I industrivärlden gick utvecklingen i rasande fart. Elektrolux började tillverka kylskåp, något som då kändes nästan futuristiskt. Och Boliden Gruv-AB grundades – ett företag som skulle komma att spela en stor roll i svensk industrihistoria.

Även i vardagslivet märktes förändringar. Korsord blev en ny och populär sysselsättning, nästan en folksport. Samtidigt började radion göra sitt intåg i hemmen, vilket fick biografägarna på landsorten att oroa sig – tänk om folk hellre stannade hemma och lyssnade på musik än gick på bio?

Men en som såg möjligheterna var Anders Sandrew, som just det året köpte sin första biograf. Det blev startskottet för ett helt biografimperium.

På idrottsfronten delades Svenska Dagbladets guldmedalj ut för allra första gången – till Sten-Pelle Pettersson, som skrev in sig i historien som premiärvinnaren.

Och mitt i allt detta hade Sverige även en märklig gäst: den tyske politikern Hermann Göring, som vårdades på Långbro sjukhus för psykisk ohälsa – långt innan någon anade vilken roll han skulle få i världshistorien.

1925 var kort sagt ett år där framtiden knackade på dörren – med kylskåp, kvinnokamp, korsord och kultur i en härlig blandning av gammalt och nytt.

Källa: Sammanställt och omformulerat utifrån Wikipedia-artikeln "1925" (CC BY-SA 4.0)

Skatt på fordon

Idag är det 100 år sedan den svenska riksdagen beslutade om att införa fordonsskatt.

Syftet med införandet av skatten var att bilister skulle betala för slitage och underhåll av vägar.

Källa: Wikipedia.

Genuakonferansen avslutas

Idag är det 100 år sedan genuakonferansen avslutades.

Genuakonferansen var en europeisk konferens som hölls i Genua. Syftet med konferansen var att förhandla om hur man skulle återuppbygga den europeiska ekonomin.

Källa: Wikipedia.

Hjälpexpedition till Ryssland

Idag för 100 år sedan skickade svenska Röda Korset en expediton till Ryssland för att hjälpa svältande.

Källa: Wikipedia.

Folkhushållningskommissionen upplöses

Idag för 100 år sedan:

Folkhushållningskommissionen i Sverige upplöses.
Statens livsmedelskommission inrättades 1914 för att organisera de statliga åtgärderna inom livsmedelsförsörjningsområdet. När sedan situationen blev sådan att en ransonering blev nödvändig inrättades 1916 Folkhushållningskommissionen, som ledde förarbetet inför ransoneringen. I juli 1917 övertog Folkhushållningskommissionen alla livsmedelskommissionens uppgifter och blev centralorgan för livsmedelsförsörjningen i Sverige.

Källa: Wikipedia 1, Wikipedia 2.

Rösträtt från 23 år

Idag för 100 år sedan:

I Sveriges riksdags första kammare och andra kammare antas rösträttsreformen som ger alla män och kvinnor som fyllt minst 23 år rösträtt.

Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter en grundlagsändring.

Källa: Wikipedia.

2000 krigsbarn till Sverige

Idag för 100 år sedan:

Sveriges regering godkänner att Svenska Röda Korset får ta emot 2 000 krigsbarn under svenska sommaren 1919.

Källa: Wikipedia.